lördag 19 februari 2011

Kärnfrisk familj - så gör du

Så heter boken som jag nyligen köpte efter att ha sett den danska familjen på bilden framträda i ett pratprogram i kanal 4.
Budskapet är enkelt: Klipp med den moderna livsstilen: sluta med socker, vitt mjöl, gluten och mjölk så kommer vinsten fort i ökad livsglädje, viktnedgång och lust att motionera.

Den största vinsten för den här familjen var att deras autistiske son hade blivit så mycket bättre av kostomläggningen att han hade kunnat placeras i en vanlig skola från att ha varit i princip institutionaliserad.

Familjen hade innan den genomförda förändringen varit som de flesta andra, motionerat för sällan, ätit mycket halvfabrikatsmat fyllda med e-nummer, vräkt i sig godis, alkohol etc. De hade varit övervikta, plågats av astma, eksem, sömnbrist, humörsvängningar och förstoppning etc.

Jag som är svag för drastiska, snabba och helomvändande lösningar tänkte,  att nu gäller det. Vid sextio kommer jag (om Gud vill ) ha barn som är i tonåren. De kommer kräva en stark och sund fadersfigur som gärna är aktiv idrottsutövare, som är fri från alla beroenden, och som kan leda dem in i de rätta aktiviteterna. En far som inte ägnar sig åt elektroniska medier under deras vakna tid , utan hellre tar en språngmarsch med ungarna efter middagen och därefter sitter och berättar egenhändigt komponerade sagor för de små framför en sprakande brasa. En far som är  tränare i en lagsport (som pappan i boken) för att hålla ungdomarna borta från droger och kriminalitet.

Jag köpte boken läste något kapitel som faktiskt var intressant, men sen kom hemtentan i Grammatik 2, och sen dess har "Kärnfrisk familj - Så gör du!" stått i bokhyllan. Men nu någon dag ska jag plocka ner den. Jag vill ju vara en vital 60-åring med en biologisk ålder på 45. Jag återkommer i ämnet.



































tisdag 15 februari 2011

Bagis för alltid!


I somras gjorde jag det bästa på många år.  Jag och familjen lämnade det trendkänsliga Söder och flyttade ut till den gamla anrika förorten Bagarmossen. Jag har undermedvetet haft en längtan bort från avgaserna, lattemorsorna, lyxbarnvagnarna och uppåtsträvarna i Nudiejeans för 2600kr i många år.
Det som har stoppat mig har varit en rädsla att jag skulle ångra mig.



Det är bra för barnen att växa upp med frisk luft
Sista dygnet på Söder var jag flera gånger gråtfärdig; jag skulle lämna stadsdelen där jag är född och har bott i trettio år.
Men oron visade sig helt obefogad. Varje gång jag är inne på malmen (6 kilometers promenad härifrån) känner jag direkt stressen. Gator som är fulla av bilar, folk som trängs. Varje millimeter är hipp, exklusiv och dyr. Av det en gång bohemiska söder finns precis, precis, precis, precis, ingenting kvar.



I Bagarmossens centrum är folk som folk ska va, lite lufsiga, inte så utseendefixerade. Träningsoverallsbyxor är ok till vardags. Ett torg med pilsnerkillar och tjejer. Bara en sån sak att biblioteket inte tar pengar för toalettbesök är sympatiskt.

Krogpriserna är 20% lägre så ibland blir det lite oroligt nere i Centrum. Hörde av en kompis att rapparen Ken var här ute och spelade in en musikvideo i centrum. Han hade med sig ett hundratal ligister som slog in skyltfönster och tände eld på papperskorgar för att det skulle bli en häftig video. Polisen mötte dock upp och arresterade ett antal busar. Nu har poliserna fått ett kontor nere i centrum eftersom det har varit en del strul i Bagis. Man ser ofta närpoliser patrullera på torget och inte sedan jag en kort tid bodde i New York i början av 90-talet har jag hört äkta skjutvapen fyras av.

Men vi märker inte mycket av buslivet trots av vår lägenhet ligger på fem minuters gångavstånd. Vi har Nackareservatet, med kilometer efter kilometer av orörd skog utanför köks - och sovrumsfönstret. Hyran på 5600 för 80 kvadratmeterstrean med balkong är ju också helt ok.

söndag 13 februari 2011

Malmö RedHawks och svenskans framtid


Om ca 100 år kommer svenskan med stor sannolikhet vara ett språk som används mest i den privata sfären. Om man får tro språkforskarna. Det är engelskan, eller en slags variant av den, en pidginengelska - eller ännu värre - kreol som kommer att talas i det offentliga rummet. Jag är inte förvånad.
"Vad coolt! Shit va nice!" tycker många: " Vi får tillhöra den högt aktade angloamerikanska kultursfären."

Reklam skrivs allt oftare på engelska " Some people doesńt like Dajm, Dajm doesńt like some people. Och också inom idrotten sprids engelskan i klubbnamn som "Karlstad United" Och Malmö Redhawks.

Men det kanske inte blir så coolt när vi märker att det inte bara blir en förlust kulturellt, utan också kunskapsmässig, demokratiskt, ekonomiskt, socialt...


Kommunikation mellan experter försvåras om specialistkunskaper i landet inte längre kan beskrivas på ett nyanserat sätt. Om inte ett fackordspråk längre utvecklas blir det svårare att föra ut kunskap till den stora befolkningen.
Numer är de flesta doktorsavhandlingar skrivna på engelska, vilket gör att kunskapen når färre. Vi får mindre information om t.ex. miljöförstöring, hälsovådliga kemikalier och global ekonomi. Debatten tystnar och vi får som befolkning svårare att vara med och diskutera.

Makten hamnar längre bort och det försvagar demokratin. Vi förslavas ytterligare under den globala marknaden som inte har något annat syfte än att maximera sina vinster och reducera oss till passiva konsumenter med allt mindre kunskaper.

Det börjar bli alltmer populärt i Sverige att elever vill gå i gymnasiektlasser där all undervisning ( utom den i svenska) sker på engelska. Man tror att det ökar ens möjligheter till bättre kunskaper och bättre jobb. Nu är det dock bevisat att inlärning och kunskapsinhämtning sker bäst på modersmålet. De svenska elever som har haft sin undervisning på engelska blir sämre på alla ämnen utom engelska i vilket det bara var en marginell förbättring.

Idag finns mellan 6-8000 språk. De senaste 30 åren har det försvunnit tusentals språk. Prognoser säger att det bara kommer att finnas ca 200 språk kvar om 100 år. Antalet minskar hastigt och mördarspråket är engelskan.

Men det är klart, inte låter Malmö rödhökar lika tufft, men det får det vara värt.