torsdagen den 30:e april 2009

Inför morgondagen

Säkrar upp med ett blogginlägg redan nu om det skulle bli för sent ikväll.

onsdagen den 29:e april 2009

Olle Ljungström


Det har varit en ovanligt intensiv arbetsvecka. Trots att det bara har gått tre dagar känner jag mig rejält trött. Motstånd från eleverna mot att lära sig viktiga saker är enormt just nu. Många börjar tycka att terminen ska vara över. Men, en dag till så är det helg. Skolveckorna borde inte vara längre en max två dagar vid den här tiden av året. Så jag hade precis som barnen önskat sluta redan vid lunch imorgon. Men så blir det inte till deras förtret:
"Men ge oss ledigt ändå då!"
"Det kan jag inte eftersom jag bara är en soldat som bara lyder order från befälen", sa jag.

Imorgon kväll blir det dock ingen majbrasa för min del. Medans det eldas som bäst i parkerna runtom över stan är jag på Rival och ser Olle Ljungström.

Livet har gått hårt åt Olle, som givit sjukdomen diabetes ett ansikte i Sverige. Men hans hårda livsföring har väl också bidragit ganska rejält till att han är så sliten idag. Jag har hursomhelst följt Olle på hans musikaliska vandring i snart trettio år. Från det att jag blev helt såld på Reeperbahns första platta som artonåring, och såg dem på Universum i Umeå 1981, och var på en efterfest i logen, till att jag har de flesta plattor han gjort solo, (Med undantag för "Tack") och nu ska gå och se honom igen. För vilken gång i ordningen vet jag inte, men det är länge sen nu, sex sju år sen. Olle har inte spelat så mycket live de senare åren. Fick ett SMS av en kompis som meddelade att Olle kommer att sitta i en rullstol och sjunga imorgon eftersom han brutit båda fötterna. Vi får se. Jag har inte läst några tidningar. Det blir kul att se honom hursomhelst, det finns en del bra låtar på hans senaste platta "Sju", som jag dock inte gillar den stökiga produktionen på. Olle ska spela med Heinz, då blir det som bäst.

tisdagen den 28:e april 2009

Rakning med Gibellinis


Häromdagen bestämde jag mig för att köpa mig en ny rakutrustning. Jag har länge använt mig av BIC:s engångsrakhyvlar (som för mig räcker i ungefär en månad.) Nu då jag var på Lidl i Hagsätra under förra veckan såg jag att man kunde köpa en rakhyvel av märket Gibellini med tjugo tillhörande blad för 49,90.

Varför inte, tänkte jag. De är förmodligen helt värdelösa, men jag provar. Döm om min fövåning när jag under det första rakningen upptäcker att Gibellinis hyvel håller en minst lika god prestanda som Gilettehyveln jag glömde på ett hotellrum i Thailand i somras. Passade också på att köpa rakskum av samma märke. I framtiden kommer jag bara att raka mig med Gibiellinis produkter. De är ju dessutom i princip gratis. Det första rakbladet (som ni ser saknas på bilden) är lika vasst som det var för en vecka sedan.

måndagen den 27:e april 2009

Fyllan värmer bäst

I helgen hörde jag flera intressanta radioprogram, dels detta, om den gamle raggarlegenden Eddie Medusa, dels detta om grov våldsbrottslighet. Föga förvånande visar omfattande ny forskning (som också presenterades igår på nyheterna) att de flesta av våldsbrotten sker under kraftig berusning. Gemensamt för huvuddelen av de brott som betecknas som "nazist", " hat", "ren ondska","vansinnes", "psykopat", "kvinnohatsbrott" etc, är att 78% av dem utförts under kraftig alkoholpåverkan. Av livstidsdömda är 50% rena alkoholister. Nazistmordet på John Rhon, Stureplansmorden, Hagamannens våldtäkter, Mattias Flinks avrättning av ett antal unga kvinnor osv, skedde då gärningsmännen var rejält fulla, så packade att de knappt visste vad de gjorde.

Politikerna känner till detta, medierna också, liksom gemene man. Men det pratas inte så mycket om det. Vi väljer bort att karraktärisera dessa brott för vad de egentligen är - rena fyllebrott.
Nu är det snart Valborg. Alkoholpolikliniker och polisstationer över hela landet kommer att ta hand om drösvis med ungdomar, som har somnat utomhus, blivit våldtagna, misshandlade, alkoholförgiftade, eller rent av ihjälslagna. Men vi låter det ske. På något sätt tycks vi ändå vara beredda att betala priset.
Det handlar förstås om att alkoholen är vår egentliga avkoppling, vår religion vid sidan av konsumtionen. Fyllan värmer bäst!

söndagen den 26:e april 2009

The Leathernun

Den 20 maj ska jag och BP gå och se ännu ett svenskt band, det sjätte i ordningen denna vår. Varför krångla till det med utländska artister när vi har så många bra svenska namn? Denna gång blir det till att gå och se The Leathernun. The Leathernun, som startade som Lädernunnan, kom med punkvågen från Göteborg och kändes lite som outsiders inom punkrörelsen. Lädernunnan gav inget intryck av att ha några idealistiska vänstervisioner. Deras kännetecken var mer läder, piskor, bikerkultur och möjligen lite fascism. Jag såg Lädernunnan ett antal gånger i mitten av 80-talet, för det mesta på hoj-fester hos MC-gäng som Stålsvin och Sofia Hogs anordnade. Videon är också ganska hojkultursinfluerad och lär ha fallit MC-sällskapen på läppen:

lördagen den 25:e april 2009

Nostalgidag

Idag tog vi oss ut till Ekerö, där jag tillbringade många barndomssomrar, på mormor och morfars landställe. Den gamla båtbryggan är kvar som den såg ut, men i övrigt har otroligt mycket byggnader tillkommit, och priserna naturligtvis skjutit i höjden. På den tiden var Gällstaö ett renodlat sommarstugeområde. Idag består det till säkert sjuttio procent villor insprängda på de uppstyckade sjötomterna. Kollektivtrafiken är väl utbyggd liksom service i allehanda form vid Ekerö Centrum.



Vi stannade bilen utanför staketet till mormor och morfars gamla hus. Jag klev ur bilen och tittade ner mot tomten. Ingen tycktes vara där. Inga skällande hundar. Men precis då jag tryckte ned grindhandtaget, hördes en kvinnoröst: " Hallå där!" Det var en kvinna i min egen ålder som visade sig vara den som äger huset idag. Hon såg först lite rädd ut. Jag förklarade för henne att jag var där av nostalgiska skäl, berättade saker om huset som bara en som själv hade bott där kunde veta. Efter en stund hade hennes misstänksamhet lagt sig och hon släppte in mig för att ta några bilder.
Mormor och morfars sommarvilla hade fått en ny färg. På den tiden var Storstugan faluröd. De nuvarande ägarna har inrett källarplanet till vanlig boyta.
Jag fick också gå in i huset, och förbluffades av hur litet det såg ut. Sista gången jag var där var 1978, året efter att mormor dog. Året innan morfar sålde Ekerö. Jag var femton år då. Huset var väldigt omgjort men stukaturen i vardagsrumstaket kände jag igen, den öppna spisen där mormor och jag brukade göra upp eld med blåsbälgens hjälp.











Samma hus i mitten av 1970-talet












I det här lusthuset, som då var vitt, drömde jag mig bort regniga dagar, läste Seriemagasinet och Fantomen, och funderade djupt kring livet, som låg framför mig.












Mormor och morfar någon gång i början 1970-talet

torsdagen den 23:e april 2009

Redskap jag använder

Bit för bit lär jag mig hur bloggandet fungerar. Det här verktyget , som syns på bilden till vänster, la jag till för att se vilka inlägg som har varit de mest lästa under den gågna månaden. Det kan vara kul att se vad folk är intresserade av. Topprankat är "Bröllop efter Sky Burness", något som jag tolkar som att många av er läsare är romantiskt lagda.
Verktygets viktigaste funktion är dock dess sökfönster där man kan slå in ett ord tex anders, och få fram ett gammalt inlägg jag skrev om punkbandet Anders Ångest. Jag har stor användning för det när jag söker efter gamla inlägg som jag refererar till.


Andra verktyg jag använder mig av är statistik över hur många besök jag har samt flaggräknaren som visar vilka länder besöken kommer ifrån. På så vis lär jag mig hela tiden nya flaggor.








Idag är det den historiskt sett sämsta bloggdagen sedan jag startade upp i september. Nio på kvällen och bara 13 unika besökare!

Blev folk så avskräckta av mitt påskäggsinlägg igår?

Missantrops påskägg

Idag är inspirationsnivån ovanligt låg när jag sätter mig vid tangentbordet. Men jag skriver ändå. Några bokstäver läggs ihop och ett ord skapas. Några ord blir till en sammanhängande mening. Några meningar blir ett nytt sammanhang, med en röd tråd - ett blogginlägg...
Jag tänker ju även idag, alltså kan jag ju också skriva ett blogginlägg! Blogginlägg är ju just tankar klädda i bokstäver.

Ser mig omkring i köket. Reser mig upp och går fram till påskägget som Missantrop (som just nu befinner sig i paradiset Koh Tao) fick av farmor och farfar. Tyvärr kunde hon inte ta emot det själv eftersom hon var i Vietnam då och nu har jag tömt det på Tobleronebitarna och kvar ligger bara hundralappen. Den går inte att stilla något sockerbehov med.

Jag får väl helt sonika fylla upp det











med småkakorna vi köpte till påskärringarna just innan påsk och...


Lite Lucky sticks

onsdagen den 22:e april 2009

Den svenska humorn

Sverige och svenskarna anklagas ofta för att inte ha någon humor, men det påståendet är bara delvis riktigt. Janne-Loffe Carlsson, Sven Melander och Lasse Åberg har i och för sig aldrig fått mig att skratta. Och handen på hjärtat så är det också ganska få revyer av Hasse och Tage (som ju är heliga i de här sammanhangen) som fått mig att dra på mungiporna. Det kan vara en generationssak, eller så saknar jag någon viss begåvning eller dimension som de flesta andra utrustats med.
Däremot har jag alltid gillar Killinggänget som skapat fantastisk humor redan från Hassanprogrammen, liksom humorgruppen bakom Hey Baberiba.
De senaste Stjärnskotten inom svensk humor är Mia Skäringer och Klara Zimmergren med antihjältinnan "Tabita":




Vad har ni bloggläsare för humortips? Något jag har missat?

tisdagen den 21:e april 2009

Dagens goda gärning

Ikväll blir det ett kort men ändå viktigt inlägg.

Jag gick in på DN och läste lite om journalisten Dawit Isaak. Där kunde man skriva på protestlistan mot att han - helt oskyldig - hålls fängslad år efter år av den ondskefulla regimen i Eritrea. Eritrea är känt som ett land som har tortyr i fängelserna för regimkritiker. Jag tycker dock att den koleriske bilden på Dawit inte gynnar syftet att samla in så många underskrifter som möjligt. In med en mer ödmjukt porträtt på den svenske journalisten istället!

måndagen den 20:e april 2009

Gång


Läser om Robert Aschberg och Gert Fylking i Aftonbladet. De ska gå från Ystad till Haparanda för att dra in pengar till Cancerfonden och forskning kring prostatacancer. De promenerar 3 mil varje dag och ska sammanlagt gå 200 mil. Under tiden samlar de in pengar. Jag hade gärna hakat på, och haft med mig datorn och bloggat lite om upplevelserna på vägen, som Robert Aschberg gör.

Jag har alltid gillat att röra mig på detta sätt, och går periodvis väldigt mycket. Jag blir klar i huvudet av att gå och kommer ofta på lösningar på problem. Jag älskar att röra mig i skogar, men även längs långa stränder och i storstäder. När jag var i New York under en dryg månad 1992, gick jag dagarna i ända och kom tillbaka smal som en pinne, trots att jag hade levt på Pringles, pizzor, öl och kanderade jordnötter. För två år sedan var jag på väg att haka med på en så kallad pilgrimsvandring ner i Spanien, men något kom emellan och det blev aldrig av.

Numer går jag ganska ofta med gångstavar (som männen på bilden) för att få upp ämnesomsättningen med 25%.

söndagen den 19:e april 2009

Konstnärlig omtanke


Vi tog oss ut i vårvädret redan elva i morse efter att ha sett en notis om att Högalidskyrkan skulle dela ut biljetter till en Eldkvarnspelning den 15 maj.
Jag vill absolut gå eftersom jag var och såg Plura & CO i Stuvsta kyrka för tre år sedan. Det var i samband med att de hade gjorde en landsomfattande kyrkturné. Spelningen, som också var arrangerad som en slags mässa, var mycket bra.

Just nedanför kyrkan hade någon stickat en benvärmare åt flickan som hoppar rep i färgglatt garn. (klicka på bilden) Hopprepet var också inklätt.
Heléne hade läst att det är en konstnär som gör det här för att stan ska bli vänligare.

Och visst blir det varmare och vänligare i stan...




Hornsgatan

lördagen den 18:e april 2009

Framtidens ögon




Min vän CopyEdward läser mycket Sience Fiction. Han hade skickat de här bilderna på min mail i morse för att illustrera hur jag skulle kunnat se ut om jag var 46 år 2030.
Sist vi täffades pratade vi om biologiska chips. Kanske kommer man inom en inte alltför avlägsen framtid att kunna byta ut ett öga och ersätta det med ett annat, som t.ex. exakt kan mäta avstånd till saker. Ögat skulle också kunna scanna av känslostämningar via olika färger som indikeras kring personer. Rött - aggressivitet, svart - hat, violett - andlig tillfredställelse och gult - lycka, t.ex. Ett sådant här synorgan skulle också kunna användas som kamera med direktsändning till polisen om man blir utsatt för något slags brott. Andra tilläggstjänster, skulle kunna vara att se "bäst-före-datum" på matvaror som köttfärs, om den är färsk eller ompaketerad och på väg att bli dålig. När man väl har bestämt sig för ett nytt öga får det gärna se snyggt ut som på bilderna.






Med den här sortens blå öga, som kanske skulle kosta motsvarande 3 miljoner i dagens penningavärde, skulle man kunna se hur folk ser ut utan kläder. För att också tillåtas att ta bilder som kan publiceras skulle priset bli långt mycket högre.

fredagen den 17:e april 2009

The Pirate Bay


Tingsrätten dömde fyra personer till vardera 1 års fängelse och 30 miljoner i skadestånd, att betala till filmbolagen.

Själv har jag under årens lopp funderat åtskilligt över hur någon vågar inneha en sida som Pirate Bay som på ett så frimodigt sätt uppmanar folk till fildelning av filmer och skivor. Jag har bara väntat på att någon ska åka fast ordentligt - som idag.
"Dom kan inte fällas!" har kompisar till mig sagt, de som satt sig in i juridiken, och allt annat: "Det är helt lönlöst att försöka lagföra dem!"
Jag har nästan blivit utskrattad för min naivitet.
Tydligen har jag inte varit så naiv ändå.

När starka ekonomiska intressen blir irriterade och vill förändring brukar lagstiftarna påverkas av argumenten- och nu har vi Ipred här, ett juridiskt system skapat för film och skivbolagen, som säkert kommer att kosta skattebetalarna en rejäl slant med alla nya lagföringar.

Jag har inte varit någon stor nedladdare, men är inte heller helt oskyldig. Jag har tankat hem skivor och på så vis avgjort om jag sedan tycker att de är värda att köpa eller ej. Har också laddat ner en del film. Nu är det slut med det. Jag ringde och nedgraderade vårt bredband från 8 mbit till 1. Det blir ju mest att surfa runt lite, skriva på bloggen, kolla e-mail osv nu, så då finns ingen anledning att ha en kraftigare uppkoppling. Vi får väl använda de 300 kronorna i månaden på att skaffa någon kabelkanal eller hyra dvd filmer på Videohörnan istället. Kolla nya plattor på spotify. Om det är någon som har inbjudningar dit kontakta gärna mig!

Frågan är hur det ska gå för alla bredbandsleverantörer som nu blir nedringda av folk som vill nedgradera sina uppkopplingar? Bahnhof - som ju inte sparar IP-nummer- kommer säkerligen få fler kunder en tid. Men lagstiftning är på väg även dit och de kommer tvingas lämna ut kunder.

Och hur ska det gå för dem som nu har straffats? De lär väl inte hamna på Kumla direkt, utan på anstalt för ekonomiska brottslingar med generösa permissioner.

" Inga problem", sa en datakille i min klass med ett flin. " De har pengar så det räcker från The Pirate Bay. Visste du inte att de hade tänkt köpa ett helt land "The Pirate Land" och sätta upp sina servrar i?"
" Nej", sa jag.
" Trettio miljoner är ingenting för dom!"

torsdagen den 16:e april 2009

15.000 kr


Jag var förbi på Ikea en sväng i eftermiddags för att köpa några saker som vi glömde sist, ett madrassöverdrag bland annat. Passade då på att ta lite bilder med min mobilkamera i vårt modernaste och mest populära tempel.
Jag funderade lite på varför IKEA:s matvaru- affär bara växer. De kanske kommer att slå sig in på billig mat i framtiden och ge sig den på att konkurrera ut Lidl? Så är det ju, framgång vill ha mer framgång. När jag kom hem gick det till mitt förtret inte att föra över bilder från mobilen till datorn. Så det blir ingen reflektion på detta tema idag.
Mobilen har börjat krångla allt mer på senare tid och nu måste jag alltså kanske lämna in den på lagning. Ett år lite drygt har jag haft 3000 kronors mobilen. Garantin har precis hunnit gå ut - naturligtvis.

Hursomhelst. När jag stod nere på gatan påmindes jag om ungdomars drift att vandalisera. Häromdagen såg jag att några klottrare hade varit på grannfastighetens nyputsade fasad. Då mindes jag hur mycket problem med meningslöst klotter vi hade i den här fastigheten innan vi fick putsa om och då gjorde det med en färg som klotter inte biter på. Det är en slags plastfilm som lägger sig längst ut på fasaden, som gör att klottret blir mycket lättare att ta bort. Min omedelbara tanke när jag såg det här klottret på grannhuset var 15 000 kr. Femtontusen kronor som splittas upp och läggs på bostadsrättsinnehavarnas avgifter. Ett ögonblicksverk av några vilsna tonåringar, som vill imponera på varandra kan kosta det, eller mycket, mycket mer.

onsdagen den 15:e april 2009

Blå tornet







Jag börjar känna för ett besök i Blå Tornet igen. Det ligger på Drottninggatan 85 här i huvudstaden. Där, högst upp i huset, ligger den lägenhet som August Strindberg (1849-1912) levde de sista fyra åren av sitt liv.


Jag vet inte hur många gånger jag har varit där, men det är - många. Det jag gillar mest med Blå tornet är känslan av att tiden har stannat. Det luktar torrt och gammeldags. Där står Strindbergs gamla saker orörda sedan hans död. Fantastiskt att han har tagit i dem. På bilden ser Strindberg ut att ha dåligt med tänder. Det hade han under en ganska lång i femtioårsåldern innan han fick träproteser att stoppa i munnen.


Det är slående hur länge sedan det var han levde och hur enkelt man hade det rent materiellt på denna tid. Ingen vattenklosett, utan med pottor som stod och stank.

Strindbergs boksamling är nog egentligen kvantitativt mindre än min egen, men har givetvis mer litterär tyngd. En av Strindbergs favoriter var Charles Dickens, samt filosofen Schopenhauer, vars samlade verk står där i hyllorna. Hans egna publicerade verk upptar en två meter hög Billy-bokhylla.


I lägenheten fanns inget kök, däremot en mathiss, varur August kunde plocka ut sina, på bottenvåningen tillagade middagar.

På August skrivbord rådde en pedantisk ordning. Ingen har haft en vackrare handstil än han.

Ett besök i Blå Tornet rekommmenderar jag alla, oavsett om man gillar Strindberg eller ej.



tisdagen den 14:e april 2009

Brian Ferry

En av de bästa konserter jag varit på någonsin är Brian Ferry, Hovet 1987. Denne ständige dandy hade då spelat solo i några år, alltsedan Roxy Music´s upplösning 1983. Han gav Stockholmspubliken en fantastisk liveupplevelse.
Det jag gillar med Brian Ferry är hans konstfulla ladysmanimage, i kombination med ett väldigt egenartat låtmaterial. Han hanterar melodier på ett unikt sätt, och blir med sin röst på något vis både västerländsk och ja...kanske asiatisk. Den här låten är skriven av John Lennon, men Brian Ferry gör den enligt mitt tycke minst lika bra.

måndagen den 13:e april 2009

Grillad





Nu börjar också färgerna förändras, från dött grått, brunt till ljusgrönt och gult.












Gula blommor som jag inte vet namnet på har slagit ut under detta dygn.








En ny spännande vårdcentral har öppnat nere på Ringvägen. Efter att med egna ögon ha fått se ett mirakel utföras med akupunkturnålar har jag börjat tro på kinesisk medicin. Kineserna har mycket att lära oss konservativa västerlänningar som är så förblindade av skolmedicinen.






Ett sifferschema över punkterna som motsvarar kroppens olika organ. Kör en nål i ljumsken och lös upp en depression eller förträngning i hjärtat!





Mobbing - tv , som gjorde sin entre i Sverige någon gång för tio år sedan med Expedition Robinson har med tiden utvecklats med en rad program där personer utsätts för utröstningar, och det vi inom skolan ska motverka som "negativ särbehandling." Numer höjer väl ingen tittare ögonbrynen inför det oskyldiga Robinson. Vi trubbas av inför kränkningar av människor. Inte sällan ser man också reklam som bygger på kränkningar av olika personer eller grupper i samhället. Enligt min åsikt är det ett tecken på att samhället håller på att fördummas och brutaliseras i en anda av "Bröd och Skådespel."
Att SVT- programmet Grillad (som skulle kunna döpas till Mobbad istället) stryks kommer inte en dag för tidigt. Jag såg en stund på det häromkvällen när Gudrun Schyman blev trakasserad för sin alkoholism av "komikermobbarna". Programledarna och "komikermobbarna" var plumpa och gjorde ett rent obegåvat intryck. Herregud, har man tagit bort all kvalitetsgranskning på SVT?
Varför ska vi lärare behöva motverka mobbing i skolorna när Statens televsion satsar på den?

söndagen den 12:e april 2009

Hanks son

Varit och käkat Magnus i eftermiddag, träffat Basse för andra gången sedan proggkryssningen för 2 år sedan. Nu har vi suttit uppe hos Putte och dammsugit Youtube på grejer vi gillar, lyssnat på en del Bowie, och kommit fram till att rock n roll var bättre förr.
Ett annat ålderstecken är att ingen av oss längre lyssnar till hård musik. Inte ens UK Subs. Man vill ha lugn och vila, inget testosteron. Vad passar då bättre än det här? Gammalt hederligt folk i flanellbyxor som spelar en fin melodi utan alltför mycket elektricitet. Varsågoda:

lördagen den 11:e april 2009

Landet 14.00






Det finns ännu gott om gran och alved i vedförrådet. Roslagsspisen i huset från 1800-talet är som ett hjärta och sänder ut torr värme till varje vrå.











Gårdsplan, Överby Gård, Länna, Norrtälje, Sverige, Tellus, Vintergatan, Universum...

Jag ska strax tvätta vintersaltet av bilen. Däcken måste visst också bytas, något jag inte klarar själv










Båten, en Maxi 77:a ska i om ett par veckor. Pappa seglar, oftast ensam, omkring i den under sommarveckorna alltmedan hans hy blir mörkare och mörkare.









Bordet står färdigdukat. Kl 17.00 dras korkarna ur flaskorna. Påskmiddag hos mor och far.












Glad Påsk!

fredagen den 10:e april 2009

Eldkvarn


Sensationsjournalister är experter på att skapa parallella verkligheter. Verkligheter som ofta spricker så fort man börjat läsa reportagen.
Victoria Beckham måste vara gjord av ett segt och förlåtande virke som först accepterar otrohet på otrohet och sedan förstorar brösten för att få tillbaka den notoriska bedragaren. Kan tio procent av detta vara sant fast kanske på ett annat sätt än tidningens löpsedel beskriver?















Ovetenskapsakademien passar på att, helgen till ära, ha en utställning med krusifix. Konstnär okänd.

















Ganska häftiga bilder, 120x100 cm, som är limmade på spånskiva och kostar 1000kr styck. Heléne och jag funderade en kort stund. Skulle vi kunnat ha de här på väggen? Nej, det är för disharmoniska, för gåpåiga. Hur påverkas man av att ha dem i sitt hem?Hur skulle ett barn påverkas ? Jag hade mycket väl kunnat ha dem i 20-30 års åldern för att de är så provokativa. Men idag. Nej, jag är en helt annan person.












Ser att Eldkvarn är på gång igen, den 25 April. Tja, varför inte? Jag har alltid gillat Eldkvarn, och det vore kul att se dem på det gamla klassiska Göta Källare. Går jag blir det min fjärde konsert i vår med svenska artister,Annicka Norlin, Thåström, Lundell. Den femte blir Olle Ljungström (har redan biljett) den 30 april på Rival.



Någon som ska med på Eldkvarn?

torsdagen den 9:e april 2009

Påskhelg


Bilen står gratis på gatan ända till tisdag och himlen är gråmulet ruvande.
Sickla köpcentrum var knökfullt av trafik idag redan klockan tolv;
fullpackade matvagnar på stålhjul, folk med nyinköpta datapaket D,- link rautrar, och systemkassar. Bilar som köar och vill in.

Ikväll firar vi Skärtorsdag där ordet "skär" lär komma sig av brödet Jesus skar till lärljungarna under den första nattvarden. Men"skär" betyder också rening...Jag förbereder mig för Långfredagen.

Jag minns min barndoms Långfredagar. Man gick inte ut och träffade kompisar, flera av våra nära släktingar fastade, det var en dag av eftertanke. Jag fick inte använda mina leksakspistoler och vi var alltid i kyrkan, satt i kliiga yllebyxor, skjorta och pullover. Tror också jag hade slips ibland. Restauranger och barer var stängda, liksom biografer och mataffärer.
Hade man glömt att köpa cigaretter fick man leta fimpar på gatan och sedan röka dem i pipa...

onsdagen den 8:e april 2009

Bilder





Påsklovet fortskrider och jag gräver vidare i minnenas arkiv. Här är en blyertsteckning utan namn som Mischa gjorde i 9:an. Jag häpnar över insikten i känslan som bilden rymmer. Jag tycker att den är väldigt avancerad för att komma från en femtonåring.















Hon brås kanske på sin far som gjorde den här akvarellen 1984, i god samtidsanda. Lite Cullberginspirerat?


"Dränage, 1984"













En botglömd bild från 1984 när jag förmodligen sitter och tampas med någon novell eller dikt. Idealet var det bohemiska konstnärliga.

tisdagen den 7:e april 2009

På resa med landets hjältar




Det var riktigt svettigt ute , nästan sommarvärme, när vi mötte den här skylten nere på Skeppsbron.














Birger Jarl byggdes 1953 och har varit i bruk som passagerarfartyg sedan dess. Det var Birger Jarl som skulle föra oss till Åland, en resa vi har planerat i drygt en månad.










Det är otroligt billigt att åka till Åland. Vi betalade 570 kr för en av lyxsviterna. Då ingår smörgåsbord, frukost, lunch i priset.
Många har inte betalat mer än 100 kr för sina resor i B- eller C-hytt.











Plötsligt fick jag ett mail där jag ombads att göra en recension av romanen "Fred" av Thomas Lilja. Så jag började skriva ner lite lösryckta meningar i baren.















Hej, hej!













När gonggongen för smörgåsbordet gick blev det direkt trångt om läckerheterna.
Jag har nog aldrig gjort en resa där minst 99% av resenärerna är över 65 år. Men det skulle visa sig bli en trevlig erfarenhet. De är landets hjältar. De har med sitt arbete byggt Sverige. Alla var otroligt intresserade av Märta som har hälsat på ett femtiotal olika människor under den här resan.



Men alla på båten hade inte nått pensionsålder. I morse träffade vi "Jovan" från Beograd. Han hamnade i Sverige som utbränd serbisk legosoldat i början av 2000- talet. Då hade han "mycket blod på händerna". Men nu har blodet torkat. Jovan var den ende som gick med på att bli publicerad i ett Internetreportage om en Ålandsresa. Förutsättningen var att vi bjöd honom på några öl, och fingerade namnet och ritade över ögonen. Han berättar att han köper cigarettlimpor, sprit, vin, öl och framförallt snus billigt. Detta säljer ha sedan till bekanta. Detta har blivit hans levebröd ihop med lite andra affärer.
"Var bor du när du är i Stockholm då?"
"Brorsan i Södertälje!"





Det är bla det här som gör att Jovan inte vill komma tillbaka till Beograd. Han är rädd om de fingrar han har kvar. Jovan älskar vardagslivet på båtarna. Man äter mest hela tiden, säger han. På helgerna blir det för dräggigt, för mycket fylla. Då är Södertälje lugnare att vara i.