torsdag 5 mars 2009

Sophie Zelmani-humör

Det har varit en stressig dag med tunga samtal och arbetsförpliktelser. Så ikväll kände även jag bara för att ha soft bomull omkring mig. Vad passar då bättre än Sophie Zelmanis viskande stämma som fyller upp lägenhetens rum? En gång såg jag en tv-intervju med Sophie Zelmani. Hela hon uttryckte den där spröda vemodiga känsligheten som också uttrycks i hennes röst. Jag tänkte att hon haft tur som fötts med den där stämman, som kunde möjliggöra för henne att välja ett konstnärligt yrke, med landsbygden och låtskrivande.

Det är också bra för lill M att vänja sig vid lite lugn musik vid sidan av H. Rocks och Led Z.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Vill minnas att hon gjorde en intervju i ett Tomas Tengbyprogram där även Thåström var med. Två personer som tycker mediesituationen är oerhört påfrestande. Programmet var katastrofalt med fantastiskt korkade frågor.

Märta får allt stå ut med Led Z så hon kan stå upp för tröjan hon fick av oss:)

Minns när vi frågade efter Zeppelinplattor på en skivbörs på 70-talet och fick oss en rejäl utskällning av linsmys-proggaren som drev stället. Det var ju ren kommersiell dynga från USA som till varje pris skulle stoppas! (England räknades tydligen till en av staterna) Här har ni en skiva med Anton Svedbergs Svängjäng, det är äkta det!

Vilket vackert Sverige man hade förmånen att få växa upp i! /BP

Tomas Carneheim sa...

Jag minns mycket väl proggaren som ägde den enda second handbutiken i UMEÅ. Jag funderade mycket på kopplingen mellan hans vänsterradikala framtoning leninglasögon, jordskor och mahjongsjal och det faktum att han knappt gav mig någonting för plattorna med Kiss och Alice Cooper, som jag köpt för dyra pengar och sedan sålde till honom. Jag minns att han pratade skit även om dessa artister, och avfärdade dem som högerlakejer.Men de kunde väl kanske komma till användning på något sätt och jag fick två tre kronor för dem så att jag kunde springa och köpa ett paket Glenn och en Coca Cola-burk. Någon liten tid senare då jag gick in i butiken och bläddrade i hans backar, såg jag mina gamla plattor till ett pris som var tio gånger högre än vad han betalat mig. Jag minns att han enligt vår uppfattning ingick i det där hycklande gänget av "hårda" kommunister av 68 - revolutionärt snitt. Att han skällde ut Led Zeppelin handlade nog mer om att någon just hade varit inne och köpt hans senaste ex och att han ville uppmärksamma oss på de skivor med Jethro Tull han ville få iväg.
Det lustiga är att så många i den gamla vänstern sedermera sadlade om och blev framgångsrika även i en kapitalistisk kontext. Inte sällan tänker jag på att de använde vänsterörelsen som ett sätt att träna sin egen röst och organisations-förmåga. Titta på Mikael Wiehe, Jan Guijou, Robert Ashberg,Johan Ehrenberg mfl. Idag framstående personer i samhället som vaktar sina domäner som gamla patriarker, individualister ut i fingerspetsarna...

Anonym sa...

ja, det är väl dags att starta en skivbörs så man hinner få i hop till en skärgårdskåk och en lustyacht.../BP

tenderbeat sa...

finns många vänsterradikaler som börjar tjäna pengar och blir egna företagare. grejen är man fortfarande kan ha vänsterhjärta med pengar. det tror jag guliou, wiehe mfl har. kontenta: om du själv plötsligt blev höginkomsttagare, skulle du inte fortsätta tänka vänster? mycket lätt att klandra rika vänstermänniskor...

nanna74 sa...

Underbart skön sång!!

Tomas Carneheim sa...

På något sätt kopplar jag vänster ihop med kollektivet i centrum och oegennytta. Så ser ju deras ideologi ut egentligen.

Vänstermän som tjänar mycket pengar och sätter detta i centrum minst lika mycket, eller till och med mer, betraktar jag som hycklare som har övergett sin ideologi.

De män jag radade upp tycker jag är sådana män. Mikael Wiehe är kanske den värsta, pompös, självgod och dryg. Alltid när jag tänker på honom kommer bilden av en dokumentär upp då han satt och skröt om att han delade med sig av royaltys och stimpengar 1/16 till de övriga i Hoola Bandola. Han hade skrivit låtarna och de hade hjälpt till med arrangemanget, menade han på. Nej, då är jag mer för "Ebba-Grön och Imperiet socialism", där medlemmarna delade lika eftersom de kände en kollektivistisk solidariet. Hycklande vänstermänniskor är det värsta jag vet.

Tomas Carneheim sa...

Men visst är det sympatiskt med människor med mycket pengar som jobbar på att underlätta och hjälpa världens fattiga, som tex Bono och Sting och Bruce Springsteen.
Men man kan väl knappast kalla dem vänster i samma bemärkelse som Mikael Wiehe som vill ha en militär revolt mot kapitalisterna.

Anonym sa...

Bono har ju just flyttat sina och bandets stålar till något skatteparadis, trots att de i egenskap av Irländska artister redan knappt betalar skatt. Så var det med det. Men vi får hoppas att han använder överskottet till något vettigt, /BP