onsdag 7 januari 2009

Sopor

Jag var förbi Östberga sopsorteringsanläggning idag och kastade några säckar gammalt skräp. Det var sju minusgrader och klockan fem på en onsdageftermiddag och ändå fick jag sitta en stund i bilkö inne på området, i kö till containrarna innan jag fick möjlighet att göra mig av med mina svarta säckar. När jag stod där och slängde ner saker i avdelningen för brännbart såg jag en mängd fina hela möbler med bara kanske tio år på nacken ligga därnere tillsammans med en gammal allmogegungsäng. Vi har för närvarande inget vardagsrumsbord hemma och min första impuls var att om jag kunde hoppa ner där och hitta något användbart. Men så tänkte jag tanken fullt ut: skulle jag själv verkligen vilja ha det där glasbordet idag, som jag själv hade kunnat köpt på Ikea för sju år sedan. Nej. Jag förstod att det var kastat, det var ju så mycket nittiotal över det, för pompöst, ja, nästan vulgärt.

Igår såg jag ett inredningsprogram på Tv 9 som går ut på att styla om lägenheter i Stockholm, som ska säljas med maximal vinst. Ett gäng unga vackra kvinnor som har ett homestagingföretag åker runt och designar för att höja värdet på bostadsrätterna och blir samtidigt tv-kändisar.

På 80-talet minns jag att vår generation ofta rotade och hittade fina möbler i containrar, och så slog det mig att dessa containrar numer alltid är låsta, eller inhägnade på industriområden. Återvinning på det sättet är heller inte längre på modet.

Jag skyfflade ner mina säckar i containern och kände mig befriad från den gamla dåliga energin som de alltmer hade omgivit sig med.

Inga kommentarer: